Nu lever jag igen...

Ja nu är denna paus klar, tror jag. Jag glädjs att ni är inne och tittar på min blogg även om jag inte skriver, detta fick mig att börja igen.

Hösten är ju här och det är både fint och skön luft men samtidigt mörkt och för mig skitigt.

Ja hoppas på en bra höst då jag blivit erbjuden jobb där jag vill jobba. Jätte kul. Jag har haft medvind ett tag nu det känns bra. Och en rolig sak till, jag ska börja spela tennis igen. Jätte kul.

Kram alla goa

sara

tar en paus...

Ja jag har bestämt mig för att pausa bloggandet då jag inte hinner riktigt med. Får inte riktigt orken så här års så jag måste koncentrera mig på det som är viktigast.
Får se om pausen blir livslång eller en kortis.
Tack för alla fina komentarer och ta hand om er.
Kram sara

Ommublering...

Ja idag har tiden gått så fort och den har varit så trevlig, förutom att den älsta dottern vakna kl4 imorse. Annars har vi varit med goda vänner och letat camping plats och gissa om vi hamna i ingen man land så långt in i skogen så. Sedan vart det mat hemma hos oss och barnen fick leka.
Barnen somna gott nu vid halv åtta. Äntligen lugn i huset och då är det tvätt, disk...
Flyttade på tvättkorgen, igen, den får inte plats i tvättstugen och då tänkte jag att jag hänger den i köket, med ett stort skratt av min man, men jag tycker den är snygg där. Köpte stora spikar som fick bli krok.

Mublerade om på övervåningen, har sett lite för mycket som ett rum från mio, ville ha in lite mys. detta är lite bilder kommer mer i nästa inlägg.

Kram alla glad och ledsna. Jag kramar er alla/sara

Busungar, eller pappa...!

Ja jag börjar att visa en underbar kruka jag fann hos mamma. Men det blir nog inte en blomma i ,får se.
Och så denna pappa i mitt hus som var själv hemma med barnen i en timme. Gissa om jag fick panik när jag såg detta. Visst barn ska leka men, de får ju inte plats att leka ens.

Dessa är skyldiga...

Livet rullar på, föräldramöte på terapi på jobba på hushållet puu.

Ja jag fick en sådann underbar komplimang på föräldra mötet. En förälder som blivit min vän sa att det är svårt att ta bort solen när sara är solen. (solen lös på mig så de skulle dra ner persiennen).

Jag lever på dom orden. Vi är allt bra dåliga på i vardagen att ge varandra komplimanger, det är bra med bloggen.

Kram alla underbara varelser

Sara

Fynda hos mamma!

Ja jag var hos mina föräldrar i helgen och lyckades hitta lite saker i mammas garderob.
Hittade en fin gamal väska med en ask i, det låg gamla brev i som ville behålla men asken fick jag.
Spännet var roligt bara det, den övre delen reser sig bara när man drar upp spännet. Gulligt.
Asken jag nämde, kolla spetsen i innerkant.

Fick även med mig en gamal tidskrift om tonnårsflickan. Samt pappas gamla plånbok.

Är den inte ljuvlig. Gud jag måste lära mig ta bättre kort.

Ska på rehabmöte idag, ska börja sysselsättning 4 dagar i veckan a´2 timmar. Känns skönt att komma igång.

Kram alla bloggisar

sara

Sista delen...

"...tar några blad och vatten från bäcken som kommer från skogen. Jag bestämmer mig för att följa bäcken mot berget. Det vart blötare och blötare ju längre jag kom in i skogen.Jag började faktiskt bli rädd. Hade jag tagit en kostsam väg i onödan? Jag hade ju inte hört någon hund eller rop på länge så jag bestämmer mig för att vända.
Kom ut på klippan och satte mig ner, jag var tom på idder, de får hitta mig..."

Jag vill bjuda alla på en stor bukett rosor och kaprifol i höstens sista blommning. Ett par dagar hos mina föräldrar i fiskebäckskil och energin är något påfylld. Känner mig piggare efter medicin förminskningarna. Inte lika trött dock lite mer oro, men just nu hellre det än sova 14-15 timmar om dagen.

Jag fick med mig lite fynd från kusten kommer i nästa inlägg.

Kram alla goa människor.

sara

Fortsättning...2

Ja hösten kommer närmre och närmre, vilket ger blandade känslor, men blommorna värmer i hjärtat. Trotts 3 plus imorse så verkar blommorna vig väl.
Jag älskar dahlier. Stora och så kraftiga samma med rosor de ska vara fyllda. Och vitt och rosa så klart. Jag var hos psykologen igår och då ska jag ha avslappning besläktat med hypnos, och då skulle jag tänka på en färg och gissa vilken jag tänkte på, det fick inte vara vitt eller svart.

"Vaknade till efter en stund, vet inte hur lång tid det gåttmen mörkret hade fallit och vågorna var inte längre något hot. Jag hoppade i vattnet för att se hur det såg ut runt klippkanten, jag hoppades på att det gick att ta sig upp. Saltvattnet sved i såren och ryggen brände. Jag vill upp på land och det nu. men jag var fortfarande säker på att jaginte ville hittas. Jag ville fortfarande fly.

Vilken väg skulle jag nu ta. Hungern fick mig att inte tänka som jag borde, men överlevare som jag tyckte..."

Kram alla goa bloggare

Detaljer i livet

Visar de nya saker jag köpte för presentkortet även i förra inlägget, jag gillar detaljer, även om de inte hamnar på rätt ställe direkt.
Jag nämde att jag fått min diagnos i förra inlägget, ja personlighetsstörning, låter tufft. Jag gillar att kunna slå upp en sak och känna igen mig och på det sättet hitta lite mig, Men vem är jag ett monster? Mycket funderingar men skönt ändå.
Livet tar aldrig den riktning som man tror jag sänder en tanke till min vän som förlorade sin pappa för några dagar sedan och till hans mamma och syster, kram på er.

"... val.

om jag inte hade så mycket att anpassa mig efter eller rätta mig efter. Få mitt egna liv. Kanske är det jag som tror att det är så här, Jag kanske har styrt andra att anpassa sig efeter mig.

Jag stannar upp en stund, jag orkar inte springa längre. Hör en hund skälla och inser att jag måste fortsätta springa.Fortsätter ut mot vattnet igen och kommer fram till en enorm klippa, det är säkert sju åtta meter ner till vattnet.Jag vänder mig om för att se om jag någon ser. Jag vet inte hur djupt det är, men hoppet blir mitt val.

Jag kommer djupt under vattenytan och jag vet inte vilket som är upp eller ner. Jag ser blod i vattnet och får panik. Kommer upp till ytan och följer vågorna mot klippan.Jag slår mig mot stenarna och förstår mitt misstag. Hoppet kunde väl tagit mitt liv inte plåga det mer.

Kämpade mig sidleds för att kunna ta mig upp på klippkanten, jag blöder från benen och ryggen och kylan i vattnet har tagit bort smärtan från såret jag fick i fallet. Jag orkar inte titta efter. Jag sätter mig intrykt mot klippan och drar upp benen och kramar om dom. Jag var frusen och kunde inte tänka mig livet värre. Jag försvinner för en stund..."

Kram alla goa människor.

tack för de stöttande orden.

kram/sara

Fortsättning följer...

"...slutet.
Kraftigt rycker någon ta i mig.
- där är du ju,ryter en arg man, kanske en aning orolig man.Han var tyddligen en av dom som gått i grupp för att leta efter mig.
-folk är oroliga du borde följa med mig.
Jag tänker snabbt, knuffar omkull mannan och springer min väg, jag vill inte hem, inte än.
Jag hade ju inte bestämt mig förvad mitt val skulle bli, om det nuär ett..."

Ja jag hatar hösten och dess väntan på det kladdiga, blöta kala, gråa, det ryser ihela mig. Själva hösten ärr väl fin men den är kort och sedan sedan FY...

Jag Har fått min diagnos, Borderline. Vet inte hur jag ska säga om det men men .

Må gott alla.

kram sara

Novell möter stolsdyna

Stolsdynor som jag köpte till köksstolarna. Köpta på Noll54 i karlstad. Vart en del andra inköp av presentkortet jag fick när jag fyllde 30 men det kommer.

"Vreden stiger och jag känner mig instängd, i mig själv. Hur ska jag förvandla allt som det borde när jag inte kann vara som det borde. Sanningen om meddelandet i mitt huvud är som det inte borde vara, det byter sida för fort och boken borde vara oendligt lång.

Sensommar vind och kraftiga vågor slår mot klippan där jag sitter. Jag gillar ljudet och den kraftiga vinden, den är så dramatisk. Det är kylande men det gillar jag.

Tiden som jag fick lutar mot sitt slut och jag måste börja tänka på en eventuell framtid. En framtid som inte borde vara som den tros bli. Kanske borde jag överväga....."

En bit av en novell jag skriver på, kommer mer.

Kramar från sara

höst för mig

Stackarn!

Ja idag körde jag iväg min man till operation då han ska operera bort tonsillerna i halsen. Män blir allt små ibland.
Ja jag sitter och äter lite godis och bloggar med er och då kom jag på vad jag blivit fast i detta. Alla är så treevliga och snälla.
Det jag kan tycka är svårt, vilket jag talat om tidigare, är vad man ska ha efter väggarna. Jag kan ju inte ha krokar över allt och tavlor tilltalar mig inte så. Köpte idag en lina med pärlor på och klämmor så man kan sätta upp lappat, kort, inbjudningar m.m. Jag kommer väl på något då och då. Får ju tips när jag tittar på era bloggar.

Kram på er alla/ sara